Vabruari
Kategori: Allmänt
Som kan skådas på bilderna nedan är det snölandskap söder om Stockholm sedan en tid tillbaka. Vi har också precis entrat årets andra månad - vabruari. Och som ett brev på posten kom också sjuk-känslorna redan den 31 januari. Idag har jag invigit stadens vårdcentrum och fått recept utskrivet på antibiotika trots att proverna var negativa. Jag är dock efter egen erfarenhet säker på att det finns en viss infektion i min kropp och litar inte helt på vården jag fick idag. En febertemp på 35 grader låter sjukligt enligt min mening men läkaren var säker på sin sak och antecknade siffran utan minsta tveksamhet. Jag blev dock aningen orolig men kunde lugna min oro hemma där min febertermometer visade 37.5°C. Mer rimligt. Som moset på grädden, eller grädden på moset (vad ni själva föredrar) har jag under helgen och även dagen genomlidit mensvärk från helvetet - därav den lyxigt goda chokladkakan från Lindt på bilden nedan.
Imorgon är det exakt sex månader sedan som flyttlasset gick från Halmstad till vår lilla söta lya här utanför Stockholm. Inte hade jag en aning om att livet skulle bära mig hit. Men nu är vi här och veckorna går snabbare än någonsin. Jag har varit i uppdrag på Scania sedan i oktober och vill nog påstå att det flyter på. Det är jobbigt att vara ny och att allt runt omkring är nytt men min älskade S lugnar mig och säger att vi kommer komma in i detta livet också. Och jag tror honom. Att träffa nya människor är lätt. Mitt jobb är stort. S har flera trevliga arbetskamrater och vi båda har varit ute på flera After Works. Men att umgås med folk på helger och utanför jobb har inte riktigt lyckats falla naturligt ännu. Helgerna fyller sig själva. Om inte med städ och tvätt så åker vi in till Stockholm och turistar eller åker på lägenhetsvisningar efter många timmar framför hemnet.se. För vi trivs som tur är väldigt bra tillsammans. S har sedan en tid tillbaka pendlat till Malmö/lund 2-3 dagar i veckan vilket gett oss lite mer distans till varandra. Bra eller dåligt? Mest ovant och ensamt men det går trots allt bra. Jag försöker att inte gnälla för mycket även fast det ibland kan vara min specialitet.
Jag önskar att jag var bättre på att skriva här. Mitt minne är så kort och detta är ett bra sätt för mig att få blicka tillbaka och minnas. Minnas mina långa vardagar på Scania där problemen avlöser varandra. Ja, konstruktion är ju en slags problemlösning så jag är inte förvånad. Jag vill minnas en lång julledighet där julen inte såg riktigt ut som tidigare, positivt menat. Vi var på musikalen flashdance för några veckor sedan med M4 plus några ÅF-kollegor. Den var magisk. Musiken. Berättelsen. DANSEN. Jag var på folkuniversitetet veckan efter på en prova-på-dag. Modern dans. Jag är fortfarande inte helt övertygad men jag vill så gärna dansa igen. Och för att komma någonstans måste man ta klivet och våga testa. Jag anmälde mig på plats och i slutet av februari börjar kursen.
Nu ska jag påbörja min kvällsrutin som innebär en varm dusch och därefter en kopp té framför den nya matlagningsserien Klockan nio hos stjärnorna. Go kväll!
